Dop och enkelhet.

Inlägget gjort
Mina systrar vivi, sanna och moi. 

Less is more. Älskar denna enkelhet. 
Mina Syskonbarn. Gu vad jag älskar dessa fyra. 
Fader (abouna) barbar Döpte Leon. 

I förra veckan döpte vi min systers son Leon Paulus. Ceremonin hölls i den kyrkan vi brukar gå till på söndagar, nämligen St Petrus syriska ortodoxa kyrkan. Därefter var det dags för lunch på ingen mindre än min kära mans restaurang Softa Bistro (stolt fru!). Vi fick kanonväder och dagen kunde inte ha blivit mysigare.

Med åren har jag börjar märka av min strävan efter enkelhet. Det kan kanske ha att göra med moderskapet. Att jag inte alltid har utrymme för annat men mitt liv handlar mer eller mindre om enkelhet nuförtiden. Dopet var så enkelt och det gav mig en sorts frid. Enkelt och fint! Jag har som sagt även försökt anamma enkelheten i min vardag. Släpper mobilen väldigt ofta, tänker på kvalitet och försöker att inte göra flera saker samtidigt. Är det tex träning då släpper jag allt (förutom E såklart, alltid prio 1). Hellre göra en sak bra än två halvbra. Ni förstår…

 

“Datenight”

Inlägget gjort

Klänning: Oysho, klackar: Bershka, väskan: privatbutik i Beirut.

Nostalgi; bilderna är tagna på samma gatan som min gamla skola “Franska skolan”. 

Till de som inte missat så var jag och pappan på datenight i fredags för första gången sedan Elle föddes. Hon blir 6 månader om en vecka så ni förstår ju hur länge sen det var. Davids syster och hans kusin kom över som barnvakter så kusten var klar för en utekväll. Jag hade ju till och med köpt en ny klänning, kvällen till ära. På med bekväma klackar, lite rouge på kinderna och den fina klänningen och jag var redo.

Trots att vi redan ätit middag hemma så bar det av till det nya italienska stället Eataly. Drömmen. För er som älskar roliga marknadsställen och god mat spring dit. Därefter är det lite suddigt. En halv drink och trött mamma, mitt huvud snurrade. Jag tror vi drog till tre ställen efter det. Lyckad kväll och så himla mysigt att det bara var jag och D. Like old times!

E sover hela kvällar numera så jag förstår inte varför vi inte gjort detta tidigare och fler gånger. Har nog haft lite separationsångest från henne men nu så…

I’m back for good, on my own terms.

Inlägget gjort

Gamla bilder från en fin sommardag för två veckor sedan.

Topp: HM, kjol: HM, skor: Zara, väskan: fynd från Spanien.

Jag blev lite tagen på sängen av era fina kommentarer över förra inlägget. Det är svårt att föreställa sig att någon verkligen läser bloggen då man inte riktigt “ser” när någon gör det. Visst ser jag statistiken och att den går upp men det är inte IRL liksom. Jag har fått meddelanden på instagram, mammor har hört av sig via facebook och kommentarer av vänner etc. Samtidigt som jag blir glad över att någon tagit till sig av det jag skrivit blir jag lite ledsen över att vissa känner sig träffade. Antingen varit mobbade eller mobbare. Något jag dock kommit till underfund med under mina vuxna år är att förändring ligger i varje människas händer. Att börja med sin familj är därför oroligt viktigt och att sätta en god standard för uppfostran.

Nu till något roligare. Jag har som sagt inte varit så flitig på att blogga den senaste tiden. Det kan faktiskt bero på att jag inte riktigt känt för det. Hetsen över att behöva blogga HELA TIDEN när man har en blogg är inte riktigt för mig, så jag har bestämt mig. Bloggen sköter jag på mitt vis. Blir det ett inlägg eller fem en dag så får det bli så. Jag älskar att blogga men gör jag något som jag känner mig tvungen till så finns det liksom ingen vits. Lyckan i livet skapar man själv, right?

Mobbad men jag vara bara ett barn.

Inlägget gjort
Jag sitter ofta med David och pratar om hur vi ska sätta gränser och vilken typ av uppfostran vi ska ge vår dotter.  Det är så viktigt för mig att kunna ”leva som jag lär” och därför försöker vi redan nu anpassa vår livsstil så att den blir den bästa för våra barn.

Vissa saker tycker jag är helt upp till varje förälder att bestämma. Dvs. hur mycket barnen ska få äta godis, leka med iPad etc. Men sen finns det större frågor som att prata rätt och fel med våra barn. Vi måste BANKA i dem uppfostran i ett samhälle som har spårat ur totalt, det är vi skyldiga våra barn. Idag går det inte längre att säga att barnen formar sig själva, Du som förälder som behöver forma dina barn. Du sätter en standard dina barn kommer att leva efter. Denna standard ska skydda ditt barn från samhällets ”grymheter”.

Jag blev mobbad i skolan som liten. Det är inte alltid lätt för mig att prata om min skolgång men jag känner att jag måste för att förhindra att detta händer till mitt egna barn.

Mobbningen eskalerade med åren. Det gick från att tjejerna i klassen gömde mina ytterkläder till att jag ALDRIG hade någon person som ville sitta bredvid mig i klassen (vi satt två och två). I tre år satt jag ensam. Alla såg, lärarna såg. Det gick så långt att tjejerna i klassen skapade en klubb som hette ”hata Maria klubben”. Nu var även killarna i klassen med. Jag var helt ensam. Jag kommer aldrig glömma hur jag brukade ringa till min syster som bodde utomlands vid den tiden och gråta så högt att det inte fanns. Jag kan fortfarande höra hur jag panikåtgrät i telefon. Flera möten i skolan med läraren men inte en enda gång pratades det med ”mobbarnas” föräldrar. Inte en enda gång förklarade man för dom vilken skada deras barn orsakat och vilken skada deras barn måste ha för att vilja skada någon annan på detta vis. Här togs inget ansvar. Jag mådde sämre och sämre. Likaså för huvudmobbaren.

Det slutade med att huvudmobbaren knackade på min dörr en dag och sa mer eller mindre ”jag kommer att begå självmord om du inte förlåter mig”. Hon pratade om problemen hon hade hemma, hur osäker hon var och att hon bara ville vara populär och accepterad. På min bekostnad. Hon hade förstört min skolgång, en del av mitt liv. Jag förlät henne, för att det var så mina föräldrar lärde mig att man skulle göra. Jag var ju bara ett barn. Gick i årskurs 3. Tankarna gick. Mitt liv var inte hållbart.

Idag har jag min mobbare som vän på Facebook och idag har vi inga hard feelings. Det har dock sattit sina spår, och jag kommer i hela mitt liv att känna den rädslan som jag kände i skolan. Jag kommer alltid att känna mig liten, hur ”stor” jag än blir.

Vi måste prata med våra barn om ideal. Att vara perfekt finns inte och att bli accepterad ska inte vara ett problem. Vi som föräldrar behöver BANKA i våra barn uppfostran. Vi måste lära dem behandla sina medmänniskor väl, skilja rätt från fel och noll tolerans mot mobbning och utanförskap. När vi sedan släpper barnen till skolan har vi ingen kontroll. Varken över våra eller de andra barnen. Alla barn ska accepteras vilket lärarna på skolan ska ansvara för. Alla varningstecken ska lyftas upp omedelbart och vi måste uppmärksamma den mobbade såsom mobbaren. Båda har brister i sitt välmående. Vi har ett ansvar som föräldrar, för de är bara barn. Jag var bara ett barn.

 

Lördag

Inlägget gjort
Gänget. Simelle, elle, jag och gloria. 

Mini me and me… jo tack, hon har mina ögon. 

Redan lördag?… veckorna går så fort nu att jag knappt hänger med. Idag har David varit iväg på svensexa för sin kompis Azhi som gifter sig om två veckor. Fick därför rodda helt ensam med E hela dagen. Detta är första gången som David är borta från morgon till natt och jag var lite nervös inför hur det skulle gå. Men jag kan säga att det har gått bättre än vanligt, när vi båda är med…(sorry David! Haha)

Min man läser min blogg så jag måste ju akta mig för vad jag säger. Men man kan säga att jag fick superkrafter när jag visste att jag skulle vara ensam och har varit sjukt effektiv hela dagen. Dagen spenderades hemma och syskonen med deras barn kom över för promenad och lunch.

Har precis lagt E för natten och tagit en varm lång dusch. Sitter nu med en ansiktsmask och en kopp te i handen och läser lite. Jag har fått en ny hobby och det är nämligen motivationskällor. Mer om det imorgon, trevlig lördagskväll!

Change is good.

Inlägget gjort

I’m back with a new ME! Dagen är här. Idag blev det en riktig förändring både i utseende men även i ett smått deppigt mönster. Ni kanske har märkt min frånvaro i bloggen och jag kan nog säga att min frånvaro även har funnits i min vardag. Jag har varit så trött att jag knappt orkat klia huvet… Mars och april bjöd på en massa och min kropp behövde verkligen vila och få återhämta sig.

Men nu är jag tillbaka med nya krafter och jag är så taggad. I helgen satt jag och D med sommarplanerna. Vi har planerat en roadtrip till söndra Frankrike, oui oui. Och på vägen besöker vi bl.a. mysiga Danmark, Ds moster i Tyskland, bergen i Schweiz och sist men absolut inte minst mitt kära lilla France.

Förutom sommarplaner har både jag och David fått in nya träningsvanor och lite egentid vilket vid behövt. Vi har fått kroppslig föda!

Yogalates.

Inlägget gjort

Idag var planen att jag skulle bege mig till gymmet på morgonen men mamma plingade på dörren och ville fika/luncha. Blev dock en halvtimmes yogalates träning hemma (inga ursäkter!). På eftermiddagen träffade jag upp min äldsta syster Vivianne för lite fika och vi åkte även över hem till henne på middag.

Har haft lite tuffa nätter med som mest 2 timmars sömn varje natt. Orken finns därför inte där på dagarna men jag vägrar ge mig. Tvingar mig själv att ha planer om dagarna för att kunna komma ut lite. Att gå runt i pjamas om dagarna gör ingen gott! Det är så viktigt för mig att få fräscha till mig. Även om det betyder att jag inte hinner ta en lång varm dusch så är det viktigt för mig att jag gör det bästa jag kan. Slänger på mig en färgglad kavaj, några kilo concealer (skämtosido!) och humöret är uppe igen! Det är som om att utseendet ibland bidrar med extra batteri!

Tone it deluxe!

Inlägget gjort

Min rubrik säger väll sig själv. Har verkligen kommit in i värsta flowet. Tränar dagligen och försöker så gott jag kan med kosten. Ser faktiskt redan resultat. Är så mycket piggare och kroppen känns redan starkare och mer tonad. Känner verkligen att jag vill sätta en bra grund till den livsstilen jag vill att E ska leva. Vill att hon ska ha sitt välmående i fokus och känna sig bekväm i sig själv. Det finns dock en skillnad på att endast fokusera på utseende eller att  bra i sitt yttre som sitt inre. Tycker tyvärr att många dagens barn/ungdomar endast fokuserar på utseende och glömmer sitt inre. Jag brukar säga att man ska se sitt liv som en pizza. Dela in varje pizzabit i olika kategorier. Familj, jobb, vänner, Gud (för mig!), träning, nöjen, materiellt. Det ska finnas en balans mellan alla dessa. Människan är rätt genomskinlig. Har man ingen balans mellan sina pizzabitar brukar det tyvärr att visa sig rätt tydligt. Jag har tyvärr svårt att umgås med personer som inte har den sortens balans…

A day in the sun.

Inlägget gjort
Min syster är 13 år äldre än mig. Hon är egenföretagare och trebarnsmamma, det kallar jag superwoman! 

Spenderade dagen med min äldsta syster Vivianne i Solen. Hade egentligen bokat in en tandläkartid men den blev uppskjuten så det var en långlunch och shopping med syrran istället. Som mammaledig hinner man ibland inte med flera saker under en och samma dag. Vi tar ju trots allt hand om en människa som inte kan göra något själv. Och det tar TID!

För mig som brukade, träna, jobba, plugga och ha en massa fritid är det en omställning men jag njuter. Tar varje dag som den kommer och känner mig levande. I rutiner kan man tyvärr lätt känna sig som en robot….

Easter, Jesus is the reason!

Inlägget gjort

Edo brikho (Glad påsk!) på er alla. Kristus är uppstånden. I helgen firade vi påsk med hela familjen och just i år var påsken lite mer speciell. Vi firade ju med vår dotter för första gången och hann med både Davids familj i lördags och min familj igår. I år kom även min farbror Sargon (min favorit!) från USA för att fira med oss vilket inte händer ofta, hurra!

I lördags var det påskgudtjänst i kyrkan och därefter begav vi oss hem till mina svärföräldrar för påskmiddag. Vi passade på att sova över så att vi skulle hinna umgås lite mer och tackar inte heller nej till lite avlastning. Sovmorgon för mig och David, ja tack!

Under söndagen blev det braklunch och påskfirande med ”the Makdesi originals”. Det var några år sedan jag firade med min familj. Brukar som sagt bara fira med Davids familj varje år. Vi fick kanonväder och magarna fulla med mat i ett år fram, kändes det som hah.

Jag och min Farbror sargon. 
En del av makdesi klanen. 
min Älskade kopia. Tyvärr flYttar denna Dam till Madrid.. snyft! 
Första gången på 3 år som jag Firar påsk med min familj. Nostalgi! 
Brukade sitta barnvakt till detta gäng. Vart tog tidsn vägen…..